Men jag vill ju veta i förväg vad som ändras?

Lugn, bara lugn. Här under rubriken På gång berättar vi om kommande funkioner och ändringar innan de lanseras: Ibland vill vi ha feedback på skisser, ibland visar vi funktioner som påverkar många så ni hinner förbereda och informera.

Formativ bedömning med Christian Lundahl på Unik Meet

Christian Lundahl föreläste om bedömning för lärande i Göteborg

Det tisslas och tasslas när 300 engagerade och intresserade lärare träffades på Unik Meet, #unikmeet, i Göteborg för att nätverka och inspireras runt några av skolans utmaningar kring bedömning och dokumentation. Förväntan är hög och i det fullspäckade programmet utlovas hela 21 spännande seminarier för både förskola och grundskola.

Bedömning för lärande

En av höjdpunkterna är Christian Lundahl, fil dr och docent vid pedagogiska institutionen på Uppsala Universitet. Vi som hade förmånen att få lyssna på hans lysande föreläsning om ”Bedömning för lärande” förstår varför han idag är en väldigt efterfrågad föreläsare inom området.

Bedömning kan leda till skoltrötthet och ointresse för eleverna. Men om man jobbar med bedömning på rätt sätt kan resultatet bli det motsatta. Den nya kursplanen, Lgr11, innehåller mer komplexa mål och därför är det viktigt att man jobbar med många olika typer av bedömning. Har lärare fått rätt eller tillräcklig utbildning kring bedömning? Och hur använder man bedömning för att stimulera lärandet? Det är några av de frågeställningarna som Christian Lundahl tog upp på seminariet.

Formativt fokus i nya läroplanen

I tidigare läroplaner har målstyrning varit ett ledord och fokus har legat på summativ bedömning, en slags slutbedömning som summerar elevens kunskaper. Detta kan vara bra för kontroll och jämförelser men hjälper ju inte eleven framåt i sin utveckling. Betyg är ingen formativ bedömning. I nya läroplanen uppmuntras en mer formativ syn där bedömningen sker i en process medan lärandet pågår. Eleven får hjälp och stöd att komma vidare i sin utveckling och både motivation och intresset för sitt eget lärande ökar. Samtidigt som läraren också får bra återkoppling på hur undervisningen fungerar.

Gemensam policy för bedömning

Rektor är skyldig att se till att det finns en gemensam policy för bedömning på skolan. Men inte så många skolor har det idag. Det är viktigt för en elev att mötas av samma tänk, en klar och genomtänkt strategi genom undervisningen, till exempel kring hur man jobbar med skriftliga omdömen.

Hur jobbar andra skolor med detta?

Hur kan man få till ett arbete med IUP och skriftliga omdömen som hjälper barnen att ”lära sig att lära”, där bedömningen blir en hjälp i elevens lärande framåt? Ett sätt är att man bildar olika arbetsgrupper kring exempelvis bedömningsmatriser, skriftligt omdöme, kunskapskraven eller LPP. En arbetsgrupp där man i en levande process diskuterar och gemensamt tar fram riktlinjer för bedömningsarbetet.
Christian Lundahl har i samarbete med Malin Frykman, projektledare på GR Utbildning startat upp en site på nätet för komptensnätverkande kring bedömning för lärande. Här kan du utbyta erfarenheter med andra skolor hur de jobbar kring bedömning mm  www.bedomningforlarande.se >>

Formativ bedömning i praktiken

Minute by minute, day by day

Det är effektivt för barnet att löpande under lektionstid få små, snabba reflektioner, minute by minute, day by day. Formativ bedömning i praktiken innebär att man synliggör lärandet genom att stanna upp, fundera på varför det blev så här, hur kan vi hjälpa till samt förklarar och återkopplar på ett sätt som gör att eleven kommer vidare. Reflektionen och den direkta återkopplingen är den bästa formativa bedömningen.

75% modellen är effektiv

Viktigt är också att återkopplingen kommer i ett läge då det fortfarande finns tid kvar att utveckla, korrigera och träna. Ganska vanligt är att man har ett slutprov som det sista man gör i ett arbetsområde. Men då missar man hela den viktiga feedback-loopen där barnen hinner träna och göra om på nytt utifrån den reflektion de fått, innan man brakar vidare in på nästa arbetsområde.

Så ha hellre ”75 %-prov” innan arbetsområdet eller terminen är helt slut. Då finns en chans att prata igenom, hinna förbättra och vidareutveckla och därmed ökar också chansen till ett bättre resultat.

Mindre fakta och mer förmåga

En vanlig upplevelse bland många elever är att de känner sig besvikna på sig själva även om de har bara några fel på provet. Detta kan leda till sämre självkänsla eftersom eleven i dessa fall förväntas ha alla rätt. Det blir lätt för mycket fokus på prestationen istället för lärande-processen. Poängsättning på prov visar sig oftast ha en negativ påverkan. Många föräldrar förstärker tyvärr också detta genom att de också fokuserar mest på felen. Bättre vore istället att prata med barnet om vad du lärt dig, vad betyder det, hur kan du använda det, vad behöver du träna på o s v.

Arbetsmarknaden kräver mer action i höger hjärnhalva

Förr var poängprov som mätmetod viktig eftersom målet då var att lära eleverna fakta. Idag lyfts andra kompetenser fram som viktiga för det kommande arbetslivet exempelvis förmågan att lösa problem, samarbeta, analysera, jämföra osv. Ganska komplexa förmågor som kräver mycket action från högra hjärnhalvan. Men hur kan vi bedöma förmågorna?? Poängprov kan inte matcha det behovet. Skolan har en tuff uppgift att hitta lärprocesser med bedömning & motivation som tilltalar högre hjärnhalva mer.

Ge en lagom stor utmaning

Det är av stor vikt att främja självständighet och hitta egna motiv till lärande. Utmaningarna bör vara lagom svåra, inte för lätta, inte för svåra. Men lite svårare än vad man oftast själv tror man klarar av. Det gäller att stärka eleven och ge tydlig återkoppling som går att ta med in nästa nivå eller uppgift. På så sätt blir det en positiv utvecklande spiral för eleven.
Genom att förstärka och bekräfta det man lärt sig, få feedback och en chans att träna på det in i nästa utmaning är ett exempel på hur man kan arbeta formativt. Det handlar om att hitta naturliga utmaningar i svårtighets-utvecklingen för varje barn. Inre motivation behövs för att skapa lust att lära. När man jobbar formativt med att löpande reflektera över sin utveckling är det också lättare att visa barnet sitt lärande; ”Titta, du har lärt dig detta”. Det ger en stärkt självkänsla och stärkt i ryggen blir det enklare att ta sig an nästa utmaning. Undersökningar visar att elever som får chansen att arbeta vidare på sitt arbete utifrån feedback presterar i slutänden ett mycket bättre resultat. Karmrat-feedback påverkar också resultatet positivt för alla elever.

Effektiva klassrumsaktiviteter

Det finns många olika sätt att synliggöra lärandet i klassrummet. Genom att använda olika IT -verktyg hjälper det eleven att göra skolarbetet mer verkligt. För många elever är det ju idag både naturligt och motiverade om deras arbete syns och delas med en bredare publik. Många arbetar på ett effektivt sätt med exempelvis Google docs som arbetsverktyg med texter. Texterna kan utvecklas genom en kombination av att ta hjälp andra kamrater, hela klassen och även läraren som alla ger löpande och direkt feedback i Google docs.

”No hands up”

”No hands up” är också en bra metod där man helt enkelt slutar med traditionell handuppräckning. Ungefär 20% räcker ändå aldrig upp handen och för dessa elever blir det ännu svårare att hänga med och dessutom hålla hjärnan aktiv. Bättre istället att jobba systematiskt eller slumpmässigt med vem som svarar. Det är ett sätt att få alla att synas och precis just det handlar formativ bedömning om. Få syn på alla elever så mycket som möjligt och hjälpa dom vidare utan att ha känslan av att bli bedömd eller betygsatt hela tiden.

Bra feedback är avgörande

4 steg till bättre feedback

Att ge feedback är helt avgörande för att få till en bra formativ process. Men det gäller också att ge feedbacken på rätt sätt. Här är en användbar 4 stegs-modell:
1/ Förklara målet
2/ Prata om var eleven befinner sig
3/ Som lärare reflektera över varför eleven befinner sig här? Är det något jag kan ändra på i min undervisning?
4/ Vägvisare. Ge konkreta förslag på en väg framåt för eleven. Vad behöver man förbättra och varför.
Vägvisaren är det som ensamt ger bästa effekt men allra bäst är att arbeta med alla 4 stegen.

Tidsbesparande, kvalitetshöjande och roligare!

Men hur ska man hinna med att ge feedback på allt? Här gäller det se över antalet uppgifter som verkligen behövs bedömas. Bättre att ha färre uppgifter och därmed kunna ge riktigt bra feedback och bedöma enbart dessa fullt ut istället. Ett annat effektivt arbetssätt är att aktivera eleverna som en en viktigt lärarresurs.

I en klass är det vanligt att det finns några övergripande saker som många av eleverna brottas med. Därför kan också en stor del av återkoppling och bedömningen ske mer kollektivt och en mindre del kan vara individuellt. På så sätt spar man tid! Bra även för föräldrar att se sitt barn i ett större sammanhang, ”Så här ligger ditt barn och 1/3 del av klassen till och behöver jobba med…”. Sedan göra en mindre omfattande individuell återkoppling på slutet.

Formativ bedömning ger ofta mer tid över i slutändan för lärarna när eleverna blir mer självständiga och arbetar med ex kamratbedömning. Dessutom upplever många elever det mycket roligare när de får arbeta formativt med att reflektera över både sitt och klasskamraternas lärande. Resultatet blir dessutom blir resultatet ofta mycket bättre i slutänden.

Summerat av: Camilla Hagblom, Unikum camilla.hagblom@unikum.net

En av hundratals lyckligt lottade som hade förmånen att få lyssna på Christian Lundahl på Unik Meet i Göteborg 18 april 2012.

Elevledda utvecklingssamtal – krävande och utvecklande

På Gunnesboskolan i Lund är det eleverna som håller i utvecklingssamtalen.

Det ger dem en möjlighet att påverka sina studier och tvingar dem att reflektera över sin inlärning. Ulf, Clara, Minna och Marcus från 7A/7B tycker det är bra att de själva kan styra över vad som sägs på samtalet och att de får välja ut det de vill fokusera på- Man vet ju vad som ska tas upp och man är förberedd, säger Clara och de andra nickar instämmande.- Om man inte har förberett sig kan det bli pinsamt tyst, säger Ulf. De är alla överens om att det ibland hade varit skönt om läraren höll i samtalet för då hade de sluppit tänka och kunde komma mer oförberedda till samtalet.

Eleverna i år sju har haft två samtal och tycker alla att det var betydligt lättare på vårterminen. Det var lättare att prata eftersom de känner lärarna bättre och har fler arbeten i sin portfolio som de kan prata om. ”Man lär sig av sina misstag”, säger Marcus och menar att vårterminens samtal gick betydligt bättre, eftersom han reflekterat över höstens samtal och satt upp nya mål inför vårens samtal.

Monica Carlsson, är lärare i arbetsenhet år sju och berättar hur de förbereder eleverna:
–        ­Varje vecka har vi ett pass som heter lära@lära, där vi jobbar med studieteknik och andra metoder som underlättar lärandet. Två veckor innan utvecklingssamtalen används detta pass till att skriva manus för samtalet.

 

Mallen för detta manus ligger i Unikum och är indelad i tre delar:

  • Genomgång av gamla mål. Eleverna får visa uppgifter ur sin portfolio för att bevisa att de har jobbat med målen samt hur och om de har uppnått dem.
  • Genomgång av de aktuella kommentarerna i den aktuella IUP:n. Eleverna ska då försöka hitta någon röd tråd i kommentarerna för att kunna sätta upp ämnesövergripande mål.
  • Genomgång av nya mål. Här fastställer eleverna också de metoder de ska använda för att nå de nya målen.

Eleverna i år sju sparar digitala arbeten på sin egen dator, i bloggar som kallas digitala portfolior. Arbeten som de är extra stolta över eller som visar att de jobbat mot sitt mål förses med etiketten portfolio och de skriver sedan en motivering till varför de vill spara detta arbete under fliken portfolio i Unikum. Varje elev har också en plastmapp för pappersarbeten som de kallar portfolio. Det blir många portfolior!

Lärarna gör kontinuerliga formativa bedömningar av elevernas arbete och inför utvecklingssamtalen får eleverna tid att kommentera sina lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). Kommentarerna skiftar mycket från elev till elev och Monica menar att lärarna kanske måste tvinga eleverna att skriva mer detaljerade kommentarer. Det är svårt att som lärare skriva engagerade kommentarer på en väldigt kort elevkommentar. De sammanfattande kommentarerna i deras manus till utvecklingssamtalen blir däremot oftast bättre. Monica understryker vikten av att eleverna är väl förberedda inför samtalet, annars tar de vuxna lätt över.


Den stora vinsten med att använda Unikum är att bedömningen blir mer öppen och lättillgänglig för alla
. Som lärare behöver man bara skriva bedömningen en gång istället för att skriva den både i sina egna papper och på elevernas arbeten. De formativa, kvalitativa bedömningarna tar mer tid, men känns också mer meningsfulla, säger Monica. Jobbigast är det kanske för föräldrarna som måste läsa omdömen i så många olika ämnen. Om de inte har varit inne och läst i Unikum kontinuerligt blir det väldigt mycket att läsa inför utvecklingssamtalet.

– Jag går igenom det som står på Unikum med mina föräldrar och vi får meddelande då något nytt har rapporterats, säger Minna.
– Ja, jag blir ”spamad” av Unikum hela tiden, säger Marcus.
–  Det är lite kluddigt att inte alla lärare gör likadant. Man får leta på olika ställen för att hitta omdömen och kommentarer, säger Ulf och de andra eleverna håller med.

 

Monica håller med eleverna i detta och menar att om systemet ska fungera är det viktigt att alla lärare använder sig av verktyget och skriver i matriserna och gör de kvalitativa bedömningarna. För att få matriserna att fungera riktigt bra krävs att de utvecklas, men tillsammans med den gula ”varningspricken” (=riskerar att inte nå lägsta kunskapskrav) kan man lätt se om en elev ligger i farozonen.

Både elever och lärare ser att eleverna faktiskt utvecklas genom att själva leda sina utvecklingssamtal, men det krävs mycket arbete från alla.Monica, som förra året arbetade med nior, kan dock se att arbetet ger effekt. De nior som slutade på Gunnesboskolan 2011 hade utvecklats mycket och var betydligt mer målmedvetna än de sjuor som precis har haft sitt andra utvecklingssamtal. Eleverna märker att de kan påverka sin situation och sina studier genom att aktivt reflektera och kommentera.


Kontaktuppgifter
Monica Carlsson, monica.carlsson@utb.lund.se
046-357963

Texten skriven av Stina Uddman, Höör

Trimmade notiser till föräldrar

Fler och fler skolor runt om i landet har nu igång med formativ bedömning, pedagogisk planering och bedömningsmatriser i Unikum. Kul att se!

Som ett brev på posten så har antalet notiser till föräldrar ökat kraftigt. För många föräldrar blir detta ett för stort informationsflöde, och därför tar vi nu bort de mest detaljerade notiserna, som kommer när någon klickat eller kommentarer i LPPer och matriser. Förändringen sker i slutet av vecka 13.  Notiser till föräldrar när man tilldelar en LPP eller Matris behåller vi.

Vi kommer göra fler uppdateringar kring notiser under året, baserat på era synpunkter på användarträffar och i forumen. Det gäller bland annat hur vi kan separera notiser för er som är både föräldrar och lärare, och hur man kan se till att de viktigaste notiserna lyfts fram, och de mindre viktiga tonas ned.

Tack för alla synpunkter!
// Jonas

Nya, fräscha funktioner i LPPn

Den blomstertid nu kommer …

I vintras började vi göra förbättringar i funktionerna för LPPn och redan vid nyår kunde ni börja göra snygga, inspirerande planeringar med bild, fet stil och länkningar.

Nu gör vi ytterligare förbättringarna och inom någon vecka kommer vi släppa den nya, förbättrade layouten. Målet har varit att göra LPPn mer ”elevvänlig” och överskådlig, både för elever och föräldrar. För lärarnas del har vi fokuserat på göra bedömningen efter ett arbetsområde enklare, genom att man smidigt kan nå kommentarer och eventuella bedömningsmatriser när man jobbar med en klass.

Planeringen kommer att se ut så här:

Ingressen väcker intresse

 

Vad har vi då gjort?

  • Vi har lagt till möjligheten att ha en ingress i LPPn. Grundidéen med ingressen är att den ska rama in och väcka intresse för arbetsområdet hos eleverna
  • Vi har flyttat ner kommentars-rutan, för att få ett enklare och ”cleanare” gränssnitt.
  • Vi har infört två lägen för hur LPPn kan visas – antingen som ”översikt” eller med ”innehåll”. Översikten visar ingressen + de olika rubrikerna – så att man lätt kan navigera sig till det området som är mest aktuellt just nu. ”Innehåll” visar just allt innehåll som finns under varje rubrik
  • Kopplingar till läroplanen kommer alltid att vara dolda, men kan nås lätt av både elever, föräldrar, lärare genom en enkel knapp-tryckning

Vi vill passa på att tacka alla er som med lust och engagemang varit med och tyckt till kring detta och vill/hoppas att era elever kommer få /ännu mer/ nytta av planeringarna.

/Lotta och hela Unikumgänget

Blogg med bilder och formattering

En hett efterlängtad förbättring som kommer under våren är möjlighet till finare Blogg med

  • Bilder
  • Formattering
  • Länkar
  • m.m.

den som orkar vänta lite till får snart se.