Bättre gensvar med matriser

Aktuell rapport påvisar stor skillnad i elevernas kamratrespons

Madeleine Häggström och Åsa Wennersten är pedagoger i Stockholms Stad och har skrivit en rapport om Gensvar – med eller utan matris? Om att använda en bedömningsmatris för att utveckla elevers skrivförmåga i argumenterande texter. Resultatet är tydligt – det är skillnad i responsen om eleverna använt matriser eller inte.

Gensvar för lärande

Åtta lärare från Stockholms stad deltog i en forskningscirkel under 2010 där de tillsammans utforskade gensvar. De skrev rapporter som publicerades som utvecklingsartiklar under 2011 i en skrift som heter Gensvar för lärandeMadeleine Häggström och Åsa Wennersten valde att skriva en rapport som heter Gensvar – med eller utan matris? Om att använda en bedömningsmatris för att utveckla elevers skrivförmåga i argumenterande texter.

Sammanfattande kan man säga att Madeleine Häggström och Åsa Wennersten har undersökt om användandet av en matris kan påverka hur eleverna ger varandra respons. De har genomfört sin undersökning i en årskurs 2:a och en årskurs 4:a. Båda klasserna fick samma typ av uppgift, en argumenterande text, och båda klasserna fick ge respons både utan och med hjälp av en matris.

Målet med undersökningen

Målet för Madeleine Häggström och Åsa Wennersten var bl a att de ville:

  • utveckla elevernas förmåga att skriva argumenterande texter med stöd av kamratbedömning och matris.
  • arbeta för att eleverna skulle förstå och använda bedömningen som en del av lärandet.
  • undersöka om eleverna kunde förbättra sitt skrivande med hjälp av en matris.
Så här gick det till

Matris

Först fick eleverna i båda klasserna en uppgift att skriva en argumenterande text utifrån en text de läst. När de skrivit klart fick en kamrat läsa igenom texten och ge gensvar skriftligt med hjälp av metoden “Two stars and a wish” på Post it-lappar.

Vid uppgift nummer 2 började lärarna med att gå igenom en matris för skrivande av argumenterande text. När eleverna skrev sin andra argumenterande text hade de matrisen framför sig. Precis som vid första skrivuppgiften fick en kamrat läsa texten och ge respons, men denna gång med hjälp av matrisen.

Resultat visar stor skillnad på responsen

Det resultat de kunde se var att när eleverna i årskurs 2 inte hade en matris till hjälp i sin kamratbedömning så handlade deras respons till större del om formen (stavning etc) och när de hade en matris till hjälp så handlade det mer om innehåll.

Eleverna i årskurs 4 gav respons på innehållet även vid kamratbedömningen utan matris, men med hjälp av en matris så använde de i högre grad adekvata ord och begrepp. Madeleine Häggström och Åsa Wennersten tycker sig kunna se att eleverna i högre grad har utvecklat sin förmåga att skriva argumenterande texter med hjälp av matrisen.Skärmavbild 2014-03-04 kl. 16.12.59.png

Tydlig skillnad i elevernas uttryckssätt

I nedan exempel syns tydligt att det är stor skillnad i elevernas kamratrespons. Om de använde matriser blev det större fokus på innehållet.

Exempel på gensvar som eleverna gav utan matris:
2 stars: “Fin handstil”, “Du skrev långt”,“Fin text” och “Mycket text”
1 wish: “Mer mellanrum mellan orden”, “din handstil kan du väl förbättra”, “Kan skriva tydligare” och “Du behöver träna lite på att stava”

Lyft fram det viktigaste argumentet

Exempel på gensvar med matris:
2 stars:
“Du har en tydlig tes”, “Du har ett tydligt argument”, “Du har flera sammanlänkande ord” och “Det är bra att du har gjort en tydlig tes”
1 wish: “Lyft fram det viktigaste argumentet”, “Skriv t ex “För det första… för det andra…””, “Förtydliga dina argument” och “Texten borde vara tydligare i argumenten”

Att hitta balansen mellan specifik och generell matris

Lärande bedömningMatrisen som Madeleine Häggström och Åsa Wennersten använt sig av är skriven på ett elevnära sätt och det är troligtvis en del av framgången. De diskuterar balansgången mellan att ha specifika matriser för olika arbetsmoment samt att ha mer generella matriser. Är de för specifika blir det många matriser för eleverna att sätta sig in i och är de för generella så är det lätt att de blir intetsägande och svåra att bedöma utifrån. I sin rapport utgår de mycket från Anders Jönssons bok “Lärande bedömning” och där påvisas att kamratbedömning har flera positiva egenskaper på elevens utveckling. Eleven får en bank av olika exempel på lösningar och kvaliteter. De skriver också om att Anders Jönssons forskning visar på att det finns en vinst i att låta eleverna använda samma matris flera gånger.

Läs mer om undersökningen

I rapporten finns också fler spännande undersökningar kring gensvar. Rapporten i sin helhet finns här.

1000-tals planeringar och matriser i Skolbanken

Madeleine Häggström och Åsa Wennerstens matris för argumenterande text.

Skolbanken kan du hitta 1000-tals planeringar och matriser som pedagoger från hela landet gjort.

Tusentals elever och pedagoger jobbar redan med bedömningsmatriser i Unikum. Vill du också se och prova hur det funkar? Prova gratis här >>

Läs mer

Så här kan du jobba med kamratrespons på webben

Formativ bedömning i praktiken i Falköping – att enkelt ge/få återkoppling i vardagen

Vid pennan: Emma Rosén, Unikum