Unikum summerar nya Allmänna råden

– för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen 

ar_us

I slutet av 2013 kom Skolverket återigen ut med nya Allmänna råd för processen kring utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Lotta Fransson, projektledare på Unikum, har satt sig in på djupet i de nya råden och ger här en summerad version av de största och viktigaste skillanderna mellan 2012´s och 2013´s råd, vilka likheter finns och vilka är de största utmaningarna.

De största skillnaderna generellt:

  • Skriftlig individuell utvecklingsplan behöver bara skrivas i år 1-5 (grundskola), d v s där inte betyg sätts
  • De behöver då bara skrivas 1 gång per läsår och i samband med ett utvecklingssamtal

Om vi delar upp Allmänna Rådet i två delar, ”Utvecklingssamtalet” och ”Den skriftliga Individuella Utvecklingsplanen”,  och kikar närmre på dessa kan vi notera följande …

… kring Utvecklingssamtalet

Likheter med de förra Allmänna råden:
  • Samtalet ska innehålla en tillbakablick på hur eleven presterat i relation till kunskapskraven
  • Eleven får gärna själv bidra/leda samtalet
  • Man kan göra överenskommelser som följs upp. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet skall alltid dokumenteras i utvecklingsplanen
  • Om eleven riskerar att ej nå målen ska skolan tidigt informera om detta i utvecklingsplanen och meddela vilka åtgärder skolan ska ta till
  • Samtalet kan innehålla även social utveckling i förhållande till läroplansdelen
Utmaningar?
  • Information om samtliga ämnen. Mentorn ska även fortsättningsvis vara skolans företrädare vilket gör att hen behöver information från alla sina kollegor/arbetslaget. Det innebär att mentorn behöver även fortsättningsvis ha information om samtliga ämnen för en elev inför utvecklingssamtalet. Det här ställer så klart höga krav på alla undervisande lärare i sin information/kommunikation. Så här uttrycks det i Allmänna Råden:

 “Ytterligare en förutsättning för utvecklingssamtalet är att varje lärare som har eleven i undervisningen lämnar information om elevens kunskapsutveckling och om hur eleven kan utvecklas vidare till den lärare som ansvarar för utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet omfattar konkret och relevant info även i ämnen som läraren själv inte ansvarar för, vilket innebär samarbete mellan lärare inför utvecklingssamtalet”. (sidan 13)

  • Rektorn har nu ett uttalat ansvar för att det finns goda rutiner för dialog/kommunikation

Rektor “skapar förutsättningar för att utbyte av information mellan lärarna inför utvecklingssamtalet, om de elever de har gemensamt ….”.. På högstadiet och på många andra stadier handlar om de flesta elever.

  • Utgångspunkten är att alla lärare följer upp och dokumenterar elevens arbete och utveckling.

Min slutsats är att alla elever oavsett årskurs behöver ett omdöme inför utvecklingssamtalet från den aktuella läraren i ämnet.

… kring Individuella utvecklingsplanen

Likheter med de förra Allmänna råden:
  • Utvecklingsplanen innehåller även fortsättningsvis omdömen och insatser
  • Den kan även fortsättningsvis innehålla även social utveckling i förhållande till läroplansdelen
  • Riskerar eleven att inte nå upp till kunskapskraven ska läraren i utvecklingsplanen tydligt informera om detta
  • Skolverket trycker fortfarande på loopen “Planering med tydliga mål-> fortlöpande feedback/bedömning/självskattning och -> en framåtsyftande plan
Utmaningar?
  • Mentorn bör utforma den skriftliga individuella utvecklingsplanen så att den utgår ifrån lärarnas sammanställda information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Detta kräver ett gediget samarbete mellan alla undervisande lärare – där information om elevens kunskapsutveckling är i fokus.

lotta1

Fortsätt gärna diskussionen!

Hur har tankarna varit på er skola? Vilka slutsatser har ni kommit fram till? Diskutera gärna Allmänna råden i Facebookgruppen för grundskolan här

Kontaktperson: Lotta Fransson, Unikum

Här kan du läsa mer om Skolverkets nya Allmänna råd