Elevledda utvecklingssamtal

Krävande och utvecklande

På Gunnesboskolan i Lund är det eleverna som håller i utvecklingssamtalen. Foto: Stina Uddman

På Gunnesboskolan i Lund är det eleverna som håller i utvecklingssamtalen. Det ger dem en möjlighet att påverka sina studier och tvingar dem att reflektera över sin inlärning. Ulf, Clara, Minna och Marcus från årskurs 7 tycker det är bra att de själva kan styra över vad som sägs på samtalet och att de får välja ut det de vill fokusera på.

– Man vet ju vad som ska tas upp och man är förberedd, säger Clara och de andra nickar instämmande.
– Om man inte har förberett sig kan det bli pinsamt tyst, säger Ulf. De är alla överens om att det ibland hade varit skönt om läraren höll i samtalet för då hade de sluppit tänka och kunde komma mer oförberedda till samtalet.

Eleverna i år sju har haft två samtal och tycker alla att det var betydligt lättare på vårterminen. Det var lättare att prata eftersom de känner lärarna bättre och har fler arbeten i sin portfolio som de kan prata om. ”Man lär sig av sina misstag”, säger Marcus och menar att vårterminens samtal gick betydligt bättre, eftersom han reflekterat över höstens samtal och satt upp nya mål inför vårens samtal.

" ... vårterminens samtal gick betydligt bättre, eftersom han reflekterat över höstens samtal och satt upp nya mål inför vårens samtal."

Monica Carlsson, är lärare i arbetsenhet år sju och berättar hur de förbereder eleverna.
– Varje vecka har vi ett pass som heter lära@lära, där vi jobbar med studieteknik och andra metoder som underlättar lärandet. Två veckor innan utvecklingssamtalen används detta pass till att skriva manus för samtalet.

Mallen för detta manus ligger i Unikum och är indelad i tre delar:
• Genomgång av gamla mål. Eleverna får visa uppgifter ur sin portfolio för att bevisa att de har jobbat med målen samt hur och om de har uppnått dem.
• Genomgång av de aktuella kommentarerna i den aktuella IUP:n. Eleverna ska då försöka hitta någon röd tråd i kommentarerna för att kunna sätta upp ämnesövergripande mål.
• Genomgång av nya mål. Här fastställer eleverna också de metoder de ska använda för att nå de nya målen.

Eleverna i år sju sparar digitala arbeten på sin egen dator, i bloggar som kallas digitala portfolior. Arbeten som de är extra stolta över eller som visar att de jobbat mot sitt mål förses med etiketten portfolio och de skriver sedan en motivering till varför de vill spara detta arbete under fliken portfolio i Unikum. Varje elev har också en plastmapp för pappersarbeten som de kallar portfolio. Det blir många portfolior!

Lärarna gör kontinuerliga formativa bedömningar av elevernas arbete och inför utvecklingssamtalen får eleverna tid att kommentera sina lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). Kommentarerna skiftar mycket från elev till elev och Monica menar att lärarna kanske måste tvinga eleverna att skriva mer detaljerade kommentarer. Det är svårt att som lärare skriva engagerade kommentarer på en väldigt kort elevkommentar. De sammanfattande kommentarerna i deras manus till utvecklingssamtalen blir däremot oftast bättre. Monica understryker vikten av att eleverna är väl förberedda inför samtalet, annars tar de vuxna lätt över.

Den stora vinsten med att använda Unikum är att bedömningen blir mer öppen och lättillgänglig för alla. Som lärare behöver man bara skriva bedömningen en gång istället för att skriva den både i sina egna papper och på elevernas arbeten. De formativa, kvalitativa bedömningarna tar mer tid, men känns också mer meningsfulla, säger Monica. Jobbigast är det kanske för föräldrarna som måste läsa omdömen i så många olika ämnen. Om de inte har varit inne och läst i Unikum kontinuerligt blir det väldigt mycket att läsa inför utvecklingssamtalet.

– Jag går igenom det som står på Unikum med mina föräldrar och vi får meddelande då något nytt har rapporterats, säger Minna.
– Ja, jag blir ”spamad” av Unikum hela tiden, säger Marcus.
– Det är lite kluddigt att inte alla lärare gör likadant. Man får leta på olika ställen för att hitta omdömen och kommentarer, säger Ulf och de andra eleverna håller med.

"Eleverna måste vara väl förberedda, annars tar de vuxna lätt över."

Monica håller med eleverna i detta och menar att om systemet ska fungera är det viktigt att alla lärare använder sig av verktyget och skriver i matriserna och gör de kvalitativa bedömningarna. För att få matriserna att fungera riktigt bra krävs att de utvecklas, men tillsammans med den gula ”varningspricken” (=riskerar att inte nå lägsta kunskapskrav) kan man lätt se om en elev ligger i farozonen.Både elever och lärare ser att eleverna faktiskt utvecklas genom att själva leda sina utvecklingssamtal, men det krävs mycket arbete från alla. Monica, som förra året arbetade med nior, kan dock se att arbetet ger effekt. De nior som slutade på Gunnesboskolan 2011 hade utvecklats mycket och var betydligt mer målmedvetna än de sjuor som precis har haft sitt andra utvecklingssamtal. Eleverna märker att de kan påverka sin situation och sina studier genom att aktivt reflektera och kommentera.

Fakta

Lunds kommun
Lund har ca 110 000 invånare och har 45 kommunala grundskolor och 9 fristående grundskolor.

Gunnesboskolan
Här finns 425 elever fördelade på 20 klasser. Årskurserna med sina klasser organiseras i arbetsenheter. Inom varje arbetsenhet samverkar personalen i de olika årskurserna i syfte att nå kontinuitet i undervisningen "i det långa perspektivet" hela vägen från förskoleklass till årskurs 9.

På Gunnesboskolan har man arbetat med Portfolio och Portfoliometodik sedan läsåret 2001/02. Man strävar efter att integrera undervisningen i tematiska studier. Både sjuor och åttor jobbar med sina egna datorer och redovisar sina arbeten via en digital portfolio.

Skolan arbetar aktivt med att stärka elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling, fört att öka motivation, se mål och mening i skolan och för att förbereda dem för ett livslångt lärande.

 

Kontaktperson

Monica Carlsson

Mentor, år 8

monica.carlsson@utb.lund.se

046-357963

 

Vid pennan:

Stina Uddman, Höör

Här berättar användare hur de arbetar och hur de tar hjälp av webbverktygen i lärandet.