Vi har intervjuat en rektor och en pedagog i Falkenberg som delat med sig av sina tankar kring åtgärdsprogram, om hur de jobbar nu och hur de ser på den nya reformen. Här kan du ta del av rektor Bodil Samuelssons och pedagog Sabina Mårtenssons tankar.

Hur jobbar ni med åtgärdsprogram idag?

På Ätrans skola i Falkenberg börjar ofta processen kring åtgärdsprogram med att pedagogerna gör en förfrågan och beskriver ärendet för Elevhälsoteamet (EHT). Ett vanligt ärende är exempelvis att en viss elev kan ha sociala problem, aggressivt beteende eller koncentrationssvårigheter i stor grupp. ”Det är i hela processen kring åtgärdsprogram som vi kan hitta de elever som behöver hjälp. Det är ju jätteviktigt!” säger Bodil. Till sin hjälp har de en specialpedagog, till vilken rektorn delegerat ut mycket av ansvaret för åtgärdsprogrammen. Specialpedagogen spenderar mycket tid i klassrummen ute på skolorna och ser vad som händer och var det behövs hjälp. Frågorna diskuteras sen på djupet varannan vecka när hela Elevhälsoteamet (EHT) träffas. Beslut om åtgärdsprogram tas antingen på EHT eller av rektor och specialpedagog tillsammans.

Därefter gör de alltid en kartläggning/utredning som går ut på att förstå vad problemet är. “Vi går då igenom fördelar, nackdelar och möjliga lösningar framåt. Vad behöver eleven hjälp med? Vad behöver eleven träna på? Vad behöver vi på skolan förändra? Behöver vi ha någon utökad resurs i form av exempelvis personal, material, teknik osv. Vi involverar också barnet själv i processen och tillsammans försöker vi komma på bästa lösningen framåt”, berättar Sabina.

Vi försöker vara så konkreta och noggranna vi kan

Med hjälp av kartläggningen bestäms sedan om detta är nåt som kan förbättras inom ramen för den vanliga undervisningen eller om det behövs upprättas ett åtgärdsprogram som i så fall tas fram tillsammans av specialpedagog, undervisande lärare och naturligtvis i samråd med förälder och elev. “Vi försöker vara så konkreta och noggranna vi kan och tydligt ange vilka insatser som ska göras, vem som är ansvarig osv. Vi utgår från vad som gagnar denna elev, vad vi ska skriva och fokusera på för att eleven ska komma vidare mot målen. I kartläggningen är både hemmets och elevens uppfattning viktig att dokumentera,” berättar Bodil.

Åtgärdsprogrammen läggs upp i åtta veckors-perioder eller, i vissa fall längre, därefter sker en utvärdering tillsammans med både elev och vårdnadshavare av hur det gått och man tar nya beslut om åtgärdsprogrammet kan avslutas eller om det ska fortsättas med åtgärdsprogram. Läsåret är indelat i 3 tidsperioder varav den första börjar någon gång i augusti/september och löper till höstlovet. Sen är nästa period till sportlovet och den sista summeras upp innan sommarlovet. På så sätt blir det tydligt när saker och ting ska utvärderas och följas upp samt att det blir lättare att göra ett lagom och realistiskt åtgärdsprogram för en viss elev.

På Ätranskolan jobbar de med både kort- och långsiktiga mål. I de kortsiktiga är de väldigt konkreta och försöker göra det så greppbart som möjligt. Det underlättar därmed också själva utvärderingen

Vilka styrkor och svagheter ser ni med den nuvarande processen kring åtgärdsprogram?

En sak som upplevs svår för många av pedagogerna är själva formuleringarna och hur man ska skriva utan att vara värderande. Sabina tycker också att det tar lång tid att behöva beskriva kopplingarna till både läroplan och kursplan. “Jag kan undra om den tid vi lägger ner på dessa kopplingar verkligen är nödvändig i detta sammanhang”, säger hon.

Det som också kan vara svårt är att man kan ha olika många åtgärdsprogram på gång parallellt. Nåt som skiftar och ser väldigt olika ut från en termin till en annan så det är av naturliga skäl svårt att göra en långsiktig planering kring detta.

…gränsdragningarna är inte knivskarpa

På Ätranskolan läggs stort fokus på utvärderingen. Ibland leder specialpedagog och lärare detta arbete och ibland är rektor också med mer konkret i den processen. För några år sen upprättades betydligt fler åtgärdsprogram på Falkenbergs skolor än idag. Bodil tror det hade att göra med en stor osäkerhet men att de nu hittat en bättre struktur för hur de ska jobba. Det är numer också lättare att avgöra i vilka lägen det faktiskt ska till ett åtgärdsprogram eller ej. “Men det råder fortfarande viss osäkerhet i frågan och gränsdragningarna är inte knivskarpa”, menar Bodil.

En svårighet som lyfts fram är att få ner det på pränt och att få med “hur”-frågorna. Så att man vet att man jobbar med rätt saker och även HUR man ska göra det. En sak som underlättar enormt med dagens process är att tidigt sätta ett tydligt uppföljningsdatum. “Jag upplever att varje gång vi lyckas med detta så blir det inga bekymmer”, säger Bodil.

… att anpassa oss till elevens behov istället för tvärtom

“Vi försöker fokusera på vad vi på skolan behöver förändra och det ingår i min roll som rektor att fördela resurser för att anpassa oss till elevens behov istället för tvärtom. Men vi har en del kvar att utveckla även på detta område”, fortsätter Bodil.

Vilka tror ni att möjligheterna och utmaningarna kommer att vara med Skolverkets nya direktiv kring åtgärdsprogram?

En reflektion Bodil gjort är att det kommer bli större skillnad och ganska avgörande om det ska klassas som ”extra anpassningar” som inte kräver åtgärdsprogram eller om det är ett så kallat “särskilt stöd” som kräver att åtgärdsprogram upprättas. Hon upplever att det som också kommer vara svårt är att veta vad som ska räknas som extra anpassning och vad som är särskilt stöd. En risk är ju att detta skulle kunna leda till att man upprättar åtgärdsprogram fast det inte behövs om man är osäker på vad det ska klassas som. Eller att man räknar in för mycket inom ramen för “extra anpassning” och att det mesta går att lösa inom ramen för vanlig undervisning och att man därmed slipper skriva ett åtgärdsprogram.

Vad räknas som extra anpassning och vad är särskilt stöd?

“Jag tänker att även det som kommer klassas som ”extra anpassning” kan blir svårare att följa upp och utvärdera eftersom det inte dokumenteras på samma sätt. Det finns ju inget krav på detta”, säger Bodil. En risk kan ju vara att en viss elevs behov faktiskt också glöms bort om man inte dokumenterar och har bestämt tydligt vad den anpassningen ska gå ut på och hur den ska följas upp. “Tydliga riktlinjer och lagkrav kommer behövas för att klargöra detta”, påpekar Bodil. Ett annat problemområde kan vara att det läggs ner onödig energi på att fundera över hur det ska klassas. Men generellt upplever Bodil de nya direktiven som vettiga men hon känner en viss oro över att det kan bli lite väl förenklat och därmed bli svårt att betona en del problem som vissa elever har.

Bodil håller med Eva-Lis Sirén, på Lärarförbundet, som menar att ett av problemen med åtgärdsprogram även fortsättningsvis är att rektor behöver få tillräckligt med resurser för att på riktigt kunna stötta alla elever att nå målen. Resurser kan vara i form av en fysisk person eller ett verktyg, som t ex lärplatta eller dator. Detta löser inte vare sig den gamla eller nya reformen i sig. T ex skulle det vid vissa tillfällen underlätta att ha mer personal i klassrummet eller att kunna dela upp klasserna i mindre grupper, något som gynnar många barn i behov av stöd. “Vi behöver få tillgång till mer resurser för att på riktigt kunna arbeta med både anpassningar och särskilt stöd för alla de elever som behöver detta”, menar Bodil.

Vi behöver få tillgång till mer resurser för att på riktigt!

En annan tanke som Bodil lyfter fram är att det även är viktigt att få bra stöd från den centrala resursenheten, som de kan bolla med och ställa frågor till. Det kan gälla att sätta in resurs/hjälp med psykolog eller tal och språk t ex att alla skolorna i kommunen har idag ett nära samarbete med denna resursenhet.

En skillnad i nya reformen är också att vårdnadshavarna får mer att säga till om och kan begära att åtgärdsprogram upprättas. Bodil säger att det kanske är bra i sann demokratianda men också lite bakvänt eftersom det är skolan som har ansvar för att eleven når målen. “Det måste vi leva upp till hursomhelst. Vi är utbildade i dessa frågor och har god koll på när och var det behövs sättas in speciella åtgärder”, menar hon. Självklart ska vårdnadshavarna vara med i processen och detta fungerar bra redan nu tycker Bodil. “Vi bör ha upptäckt svårigheter i skolan så det handlar i mina ögon mer om en dialog mellan skolan och vårdnadshavare” menar Bodil. Hon tänker att det ligger inom ramen för deras profession att kunna göra dessa bedömningar. En risk med detta kan vara att de behöver hantera ännu mer föräldrakontakter och ibland upprätta åtgärdsprogram som de själva inte alltid tror på.

När rektorn och pedagogerna på Ätranskolan tillsammans har resonerat kring den nya reformen så verkar de generellt uppleva att den nya reformen ändå leder till att arbetet med åtgärdsprogram blir lättare och enklare i och med att man inte behöver skriva så mycket. “Överlag gillar jag idén om att minska på administrationen och dokumentationskravet men det återstår en del frågetecken att reda ut”, påpekar Bodil. “Vi ska inte dokumentera mer än nödvändigt utan min förhoppning är att vi framöver istället ska kunna få lägga mer fokus på att själva insatserna och att hjälpa eleverna istället”.

Vad man ska göra, hur ska man göra och inte minst varför

Sabina håller med att hon upplever att det med den nya reformen känns som att det kan bli enklare att jobba med åtgärdsprogram.. En reflektion hon gör är att det är tydligt kring vad som ska vara den  “lägsta nivån” på det som ska skrivas som omfattar när åtgärdsprogrammet ska följas upp, utvärderas samt vem som är ansvarig. “Men det verkar inte vara ett krav att beskriva vad man ska göra, hur ska man göra och inte minst varför. Det behövs ju också”, anser Sabina.

På vilka sätt tror ni att ett säkert webbstöd kan påverka processen kring åtgärdsprogram?

Bodil berättar att ett webbstöd som Unikum kommer underlätta mycket och stötta arbetsprocessen kring både utredning och åtgärdsprogram. I tidigare arbetsätt gick mycket energi till att fundera på vem ska se vad och när. “Nu är vi igång och provar att jobba med åtgärdsprogram på webben i Unikum och därmed slipper vi alla dessa diskussioner eftersom detta är så tydligt i verktyget och det stöttar oss i vår arbetsprocess”, menar Bodil.

Det är så tydligt i verktyget och det stöttar oss i vår arbetsprocess

Sabina lyfter fram en mängd fördelar med Unikums nya verktyg för åtgärdsprogram på webben. En fördel är att Unikum stödjer Allmänna råden för åtgärdsprogram kring skol-, grupp- och individnivå. En annan fördel är smidigheten i att kunna jobba på webben med de här frågorna och slippa hålla på med allt pappersarbete. “För mig personligen känns det lättare och mer naturligt att skriva åtgärdsprogram på datorn istället för på papper”, säger Sabina. Hon tycker även att Unikum är uppstrukturerat på ett bra sätt och att det är lätt att se var man är i processen. Rektor och specialpedagog kan också enkelt gå in och själv läsa och följa upp när de har tid. “Det känns som vi kommer att slippa en massa avstämningsmöten framöver bara för att försäkra varann om att man tagit del av det senaste. Detta skapar trygghet för alla inblandade parter tycker jag”, menar Sabina.

För mig personligen känns det lättare och mer naturligt att skriva åtgärdsprogram på datorn istället för på papper

Ur ett rektorsperspektiv lyfter Bodil fram tillgängligheten som en stor skillnad. Förut gick det mycket tid till att jaga rätt på information och att hantera papper och avstämningar för att uppdatera personalen på det senaste. Åtgärdsprogrammen har tidigare bara funnits i pappersform, inlåsta i ett kassavalv. “Det säger sig självt att det blir mycket enklare att ha allt tillgängligt på webben fast ändå på ett säkert sätt eftersom man noggrant väljer ut vilka som ska kunna se vilken information”, påpekar Bodil.

En bra sak tycker Bodil är att man i Unikum hittar allt på ett och samma ställe och det underlättar enormt. All information är dessutom aktuell och man får notiser när det händer något nytt i processen. Det är också en stor fördel att det är lätt att följa med i vad som händer. “För mig som rektor spelar det stor roll att jag kan följa både översiktligt hur det går på skolorna men också djupdyka ner i ett specifikt åtgärdsprogram. Jag som rektor kommer inte behöva handjaga information framöver”, menar Bodil.

Jag som rektor kommer inte behöva handjaga information framöver

Ätranskolan jobbar med Skolverkets nya mall för åtgärdsprogram inne i Unikum och då blir det både enkelt och tydligt vad som ska skrivas och vilka frågor som ska besvaras som ett minimum. Sen kan man välja om man vill lägga till extra information vid behov. “Jag tycker det är fantastiskt! Det skapar också en trygghet eftersom det är tydligt vem som får se vad men också för att lärarna inte behöver går runt med dåligt samvete och oro att de inte gjort tillräckligt bra åtgärdsprogram” säger Bodil. Hon menar att om man bara följer mallen inne i Unikum så har man gjort det man måste. Dessutom ligger allt på ett enda ställe och man kommer åt allt med en inloggning istället för att behöva logga in i flera olika plattformar och läsa och samla upp information. Nu blir det lätt att utgå från ett samlat underlag som stöd i arbetet med åtgärdsprogram. Ätranskolan är en utvald skola i Falkenberg som fått möjlighet att testa och prova på att jobba med åtgärdsprogram digitalt. Förhoppningen är att kunna köra igång i skarpt läge till hösten 2014.

Länkar

Regeringens pressmeddelande om åtgärdsprogram >>
Lärarförbundets Eva-Lis Sirén om nya reformen >>

Intervjuerna gjordes i april 2014 med Bodil Samuelsson rektor för Okome och Ätrans F-5skolor och Sabina Mårtensson, pedagog för F-1 på Ätrans skola i Falkenberg.

Om intervju-serien:

Det händer mycket kring åtgärdsprogram just nu. En ny reform håller på att ta form som ska träda i kraft 1 juli 2014. Många skolor och kommuner funderar nu kring vad de nya direktiven innebär och hur de kan jobba på ett smart sätt med både pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Vi har därför intervjuat några olika personer med olika perspektiv och roller runt om i Skolsverige för att ta del av deras tankar i frågan. Du hittar alla intervjuer här >>