Lennart Christensson är skolchef och jobbar på Skolförvaltningen i Tanums kommun som här har delat med sig av sina tankar kring åtgärdsprogram.

Vilka styrkor och svagheter ser du med den nuvarande processen kring åtgärdsprogram?

En utgångspunkt är att vi vet att åtgärdsprogrammen sett väldigt olika ut över tid. Och vi känner också att de på olika sätt varit otillräckliga. De har också inneburit en stressfaktor eftersom det varit mycket osäkerhet kring vad man ska skriva, hur man ska skriva, hur de ska förvaras och hanteras. Och hur ska vi synliggöra dessa för de som behöver se det.

Vi har uppmärksammat detta och har också med hjälp av en specialpedagog i kommunen jobbat med att förenkla och förbättra genom att skapa mallar och även prata och utbilda personalgrupper och arbetslag. Så vi har kommit en bit på vägen.

Bra åtgärdsprogram är ofta väldigt enkla och konkreta

En slutsats vi kunnat dra är att ganska många av åtgärdsprogrammen som upprättats inte har varit tillräckliga. En sak vi upptäckt är att de har inte tagit fasta på vad skolan ska göra utan mer fokuserats på vad eleven eller hemmet ska göra. En annat problem är att många av åtgärdsprogrammen har varit för generella och inte individuella och därmed inte gett tillräcklig stöd i elevens process. Vi har använt alltför generella schabloner som inte egentligen ger stöd i det fortsatta arbetet. Exempelvis kan det stå att “eleven behöver stöd i matte” och det räcker inte. Det måste också framgå på vilket sätt, hur, vilken typ av läromedel mm. Det finns också många bra åtgärdsprogram i kommunen och där märks att man gjort ett ordentligt analysarbete och dragit slutsatser från detta och därmed också haft enklare att också beskriva och fokusera på vilka individuella insatser som behövs för just den eleven. Bra åtgärdsprogram är ofta väldigt enkla och konkreta!

…fokusera mer på vad skolan ska göra

En tid märkte vi att det gick inflation och det upprättades åtgärdsprogram för allt. Men så är det inte riktigt längre. Antalet åtgärdsprogram har minskat. I grund och botten har det nog varit ganska stor osäkerhet kring vad åtgärdsprogrammen ska innehålla och hur det ska skrivas. Men det beror nog också på att skolan av tradition lagt för mycket förklaring på eleven eller hemmet. Istället för att fokusera mer på vad ska vi på skolan göra och förändra för att just denna elev ska nå sina mål.

Vilka tror du att möjligheterna och utmaningarna kommer att vara med Skolverkets nya direktiv kring åtgärdsprogram?

Vi tycker det varit ett bekymmer att det är så många olika bud och så snabba svängar. Vi hinner inte sätta oss in i allt det nya i den takt det kommer nya påbud från Skolverket. Det finns ju i grund och botten en god vilja att förbättra men ibland missar man målet. Exempelvis med reformen att ta bort de skriftliga omdömena när man samtidigt behöver allt detta underlag ändå. Då blir det som en låtsasreform.

Ser man på nya åtgärdsprogramsreformen innebär den att större ansvar läggs på föräldrarna att säga till om de tycker att det bör upprättas ett åtgärdsprogram. Det i sin tur kommer troligen leda till att man förstärker skillnaden i skolan igen. Och det är ju inte bra. Det blir de “starka” föräldrarna som kommer få åtgärdsprogram för sina barn.

… skolan har ju ansvar för att varje elev ska nå målen

Ett sätt att tolka den nya reformen kring åtgärdsprogram är att det leder till en slags ”avprofessionalisering” av lärarens profession om man överlåter detta ansvar och initiativtagande på föräldrarna. Det är ju ändå lärarna som följer eleven och skolan har ju ansvar för att varje elev ska nå målen. Och en del i det paketet är ju att sätta in särskilda insatser om det behövs och där måste ju skolan ändå fatta beslut om detta. Så det är lite otydligt i dagsläget vad den nya reformen kommer innebära i praktiken.

Det som är bra med reformen och även andra reformer på senare tid är att vi får anledning att se över dokumentationshysterin och kunna rationalisera formen för att dokumentera. Tidigare har själva processen kring att dokumentera tagit alldeles för mycket kraft. den nya reformen innebär en klar förenkling av vad som måste dokumenteras.

På vilka sätt tror du att ett säkert webbstöd kan påverka processen kring åtgärdsprogram?

Vi vill pröva att jobba med åtgärdsprogram digitalt i webbtjänsten Unikum och vi har precis påbörjat ett pilotprojekt i en av våra skolor. Tanken är att alla skolor ska få samma möjlighet framöver, om pilotprojektet faller väl ut. En av det stora fördelarna med att jobba med en digital plattform kring åtgärdsprogram är att det blir mycket enklare. Vi jobbar med enhetliga, enkla mallar som är lätta att fylla i. Så tiden för själva dokumenterandet kan minska. Det blir också tydligt vem som ska göra vad och det blir lätt att dela materialet med berörda. Jag tänker att vi då istället kan lägga mer tid på själva analysarbetet och även på att komma ner mer på djupet i “hur-frågorna” och kunna ha en bra diskussion kring detta. Så att de insatser vi bestämmer verkligen hjälper eleven vidare.

… det blir mycket enklare

Med ett digitalt verktyg blir materialet nåbart och tillgängligt för några utvalda personer kring eleven. En annan stor fördel är att vi kan samla allt bedömningsunderlag och kunskapsuppföljning på ett och samma ställe. Det underlättar mycket när man ska diskutera och upprätta ett åtgärdsprogram och insatser.

För mig som Skolchef kommer jag också få mycket bättre överblick på hur många åtgärdsprogram som upprättas och vad som händer i processerna ute på skolorna på en övergripande nivå. Det är viktigt för mig att kunna följa trender över tid och följa skolornas arbete. I min roll ingår ju att skapa bra strukturer och förutsättningar för att underlätta skolornas arbete. Där ser jag att Unikum är ett viktigt verktyg för Tanums kommun att bidra till att skapa kunna likvärdig skola och nå målen.

… kunna skapa kunna likvärdig skola och nå målen

Om intervju-serien:

Det händer mycket kring åtgärdsprogram just nu. En ny reform håller på att ta form som ska träda i kraft 1 juli 2014.

Om intervju-serien:

Det händer mycket kring åtgärdsprogram just nu. En ny reform håller på att ta form som ska träda i kraft 1 juli 2014. Många skolor och kommuner funderar nu kring vad de nya direktiven innebär och hur de kan jobba på ett smart sätt med både pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Vi har därför intervjuat några olika personer med olika perspektiv och roller runt om i Skolsverige för att ta del av deras tankar i frågan. Du hittar alla intervjuer här >>