Magiska saker genom elevledda samtal

Rösjöskolans recept för framgångsrika utvecklingssamtal

Ida Rudin, lärare på Rösjöskolan, tillsammans med elever i årskurs 1

Ida Rudin jobbar i en årskurs etta på Rösjöskolan i Sollentuna. Hon och några av hennes kollegor har jobbat med elevledda utvecklingssamtal under de senaste 5 åren. Från början var de bara 4 pedagoger, men nu är det fler i personalen som har börjat genomföra elevledda utvecklingssamtal. ”Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är förarbetet!” säger Ida. ”Det tar ca 2 veckor att förbereda och dessa veckor är så väl värda att investera i.”

”Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är förarbetet”

Till en början hade eleverna en pärm där de samlade sitt material. Sedan 2 år tillbaka har de allt i webbverktyget Unikum istället. “För eleverna är det inte så jättestor skillnad mellan pärm och Unikum, men det är mycket smidigare för mig som pedagog.” säger Ida.

Hur går det till då?

1/ Utvärdering och val av ämne

Inför samtalen börjar Ida förbereda tillsammans med eleverna. Först jobbar de i halvklass och går igenom utvärderingar av 2 ämnen; matematik och svenska. I årskurs tre får Idas elever dels utvärdera engelska och välja ytterligare ett ämne att utvärdera, men i årskurs ett räcker det med matematik och svenska.

”Det tar som sagt lite tid, men det är det definitivt värt. De får sådan koll på var de är och vart de ska i de olika ämnena.”

De får sådan koll på var de är och vart de ska i de olika ämnena

Ida påminner dem om vad de gjort i t ex matematik. “Minns ni när vi sprang skoljoggen och mätte hur långt ett varv var för att sen fundera på hur många varv vi behövde springar för att springa ett marathon? Det är ju också matte.” De gör en lista på tavlan så barnen kan se allt de gjort i ämnet när de utvärderar. När de gjort det så går de igenom det som står om ämnet i samtalsmallen allihop tillsammans och sedan får varje barn göra sin egen utvärdering. Ida pratar om vad de olika alternativen betyder.

2/ Eleverna svarar på utvalda frågorRösjöskolans samtalsmall i Skolbanken

I en kommentarsruta i samtalsmallen i Unikum “Detta kan jag också berätta om ämnet” väljer varje lärare vilka frågor de vill att eleverna ska besvara. Idas elever får skriva:

  • Det här är jag bra på…
  • Det här behöver jag bli bättre på…
  • Det här vill jag visa för mina föräldrar…
  • Därför att…

Till sin hjälp har eleverna listan som de tog fram tillsammans med Ida kring vad de har gjort i ämnet. De allra flesta klarar själva av att skriva vad de är bra på och vad de behöver bli bättre på, men om de inte gör det så hjälper Ida dem.

Eleverna på Rösjöskolan har god tillgång till digitala verktyg. I Idas etta har de 12 iPads som eleverna delar på. När de jobbar med förberedelserna inför utvecklingssamtalen så är de inloggade i Unikum och förbereder direkt där med hjälp av sina iPads.

3/ Nu ska vi göra en dagordning och se över målen

När alla förberedelser är gjorda tittar först hela klassen igenom en dagordning så de ser vad det är de ska ta upp vid sina samtal. Efter det har Ida ett samtal med varje barn där de följer dagordningen. Dagordningen är väldigt viktig för att eleverna ska kunna genomföra ett givande samtal.

De tittar också igenom de mål de satte upp vid förra samtalet. Oftast använder de trafikljuset för att göra detta. Grönt = det här kan jag, gult = jag behöver öva mer, rött = det här behöver jag ha kvar för det kan jag inte.

Trafikljus

4/ Dags för samtal

När det är dags för utvecklingssamtalen så är de i klassrummet så att eleverna har tillgång till allt det material de behöver när de ska visa saker för sina föräldrar. En viktig sak är att eleverna får bjuda sina föräldrar på fika: lättdryck och Mariekex. Det gör att eleverna kliver in i en roll. Det blir mer på allvar.

Det är 2-3 samtal igång samtidigt i klassrummet. För de lite yngre barnen räcker det med ca 30 minuter, medan de som går i årskurs tre snarare brukar hålla på i 45 minuter. Ida är med och lyssnar med stora öron hela tiden och om hon hör något som inte stämmer kan hon flika in någon fråga så barnet får utveckla det eller fundera vidare. I slutet av samtalet hjälper hon till att fastställa målen. Hennes tid med varje familj brukar vara ungefär 5 minuter, ibland längre. I övrigt är det barnen och föräldrarna som samtalar.

Barnen får väldigt bra koll på vad de kan och många föräldrar blir både imponerade och stolta över hur deras barn kan beskriva sitt eget lärande. Eleverna känner också stolthet över att få visa vad de kan för föräldrarna. Den största skillnaden mellan elevledda samtal och pedagogledda är elevernas delaktighet och medvetenhet. Barnen blir verkligen drivande i samtalet. De blir duktiga på att formulera sina egna mål och de lär sig också hur man för ett samtal.

På frågan om det inte vore önskvärt att vara med hela tiden så är Ida tydlig med att det är viktigt att våga backa för det är då barnen växer och det händer magiska saker. Hon abdikerar inte från sin ledarroll, men hon har märkt under de här 10 terminerna att det är en viktig ingrediens att de verkligen får leda sitt samtal själva med henne som åhörare en bit ifrån. “Allt jag vill ha sagt kommer fram i samtalen eftersom barnen läser upp mina kommentarer i varje ämne och i deras sociala kompetens.”

”Den största skillnaden mellan elevledda samtal och pedagogledda är elevernas delaktighet och medvetenhet”

För vissa barn är det för mycket intryck när flera samtal pågår samtidigt. I dessa fall har Ida bara dem i klassrummet tillsammans med deras föräldrar.

Elevledda utvecklingssamtal skapar en lustfylld stund för barnen, föräldrarna och Ida. “Barnen längtar efter att få hålla sina samtal!” Tidigare var det något som var ganska jobbigt och man kände sig som en papegoja ibland, tycker Ida. “Det svåraste med utvecklingssamtal som pedagogen leder är att få eleverna delaktiga och då menar jag verkligen delaktiga, inte bara läsa något från ett papper och svara ja eller nej på dessa frågor. Det här känns mycket bättre. Förut var det flera föräldrar som nästan bävade inför utvecklingssamtalen och var lite rädda, men nu blir det en avslappnad stämning och stort fokus på barnens lärande.”

En av framgångsfaktorerna är de gedigna förberedelserna, tror Ida. Det är viktigt att det är strukturerat och att eleverna har fått öva på att genomföra samtalen i förväg. De vet vad de ska göra och vad de ska säga.

Tidigare har de haft samtal i början av terminen, men framöver kommer de att ligga mitt i terminerna. Personalen har diskuterat att det finns för- och nackdelar med att ha samtalen i mitten av terminen, men har tillsammans kommit överens om det blir lite onödig friktion när det går ett helt sommarlov mellan förberedelserna och genomförandet av utvecklingssamtalen. De har också haft dem under 2 eftermiddagar, men nu kommer det att bli mer utspritt under en vecka då det blev lite för tungrott för fritidspersonalen och lärarna i de praktiskt-estetiska ämnena som skulle ha hand om barnen i 2 hela dagar.

 

Kontaktperson

Ida Rudin

Lärare

iddah_s@edu.sollentuna.se

 

Vid pennan:

Emma Rosén, Unikum

Här berättar användare hur de arbetar och hur de tar hjälp av webbverktygen i lärandet.