En resa till formativ bedömning och systematiskt kvalitetsarbete i Falköping

- Världsrekord med hjälp av en ”Topplua”

Falköpings kommun ville arbeta för att främja och synliggöra elevernas lärande och kunskapsutveckling. Man ville göra det möjligt för lärarna att ge eleverna tydlig återkoppling och samtidigt göra det enklare för eleverna att arbeta med självvärdering och kamratbedömning. Ambitionen var också att utveckla kvaliteten i skolan, genom att ge lärare och skolledare tillgång till väl uppdaterad information om kunskapsresultat i alla ämnen. För att lyckas med detta krävdes ett fungerande samarbete mellan kommunens olika skolor, en genomtänkt projektplan och ett modernt verktyg för att spara och visa information kring eleverna.

Hur startade projektet?

Kommunövergripande projektgrupp

Karin Aldén, kvalitetssamordnare på barn- och utbildningsförvaltningen, berättar att allt började med en projektgrupp i kommunen som bland annat utarbetade gemensamma mallar för individuella utvecklingsplaner (IUP).

Datorintresserad lärare på jakt efter nya redskap

Mari-Anne Bengtsson, lärare på Stenstorpsskolan i Falköping, som använde sig av dessa mallar hade tröttnat på att utvecklingsplanerna endast fanns på papper i gemensamma pärmar i personalrummet. Hon började därför leta efter ett digitalt verktyg som kunde förenkla och förbättra hennes dokumentation av elevernas förmågor och som hon, hennes elever och deras föräldrar skulle kunna nå oavsett var de var. I sin jakt stötte hon på Unikums verktyg och eftersom hon upplevde det som lättillgängligt, valde hon att presentera det för sin rektor och sina kollegor. Efter kontakt med Unikum togs ett gemensamt beslut att börja använda verktyget med eleverna och snart var även föräldrarna aktiva användare.

Det ger en samsyn på bedömning och betygsättning i kommunen

Önskan om ett säkert, praktiskt och tillgängligt system

Även kommunens projektgrupp insåg snart att en övergång till ett digitalt system skulle kunna förenkla dokumentationen. Fredrik Åkermark, kommunens IKT-strateg, berättar att de ville hitta ett säkert, praktiskt och tillgängligt system. Efter en gedigen upphandling beslöt man, precis som Stenstorpsskolan, att använda sig av Unikums verktyg.

Hur gjorde de?

Världsrekord i Unikum-implementering

 

Karin berättar att de, trots råd från Unikumanställda att börja med några pilotskolor, valde att införa det digitala systemet på alla grund- och grundsärskolor samtidigt. Falköpings kommun slog därmed världsrekord i Unikum-implementering, vilket krävde en väl fungerande organisation, en förankring hos de som skulle arbeta med verktyget och en vilja att ta sig an nya utmaningar. Det första som gjordes var att bjuda in alla lärare i kommunen till en uppstart, där representanter från Unikum informerade om verktyget och alla hade möjlighet att ställa frågor.

”Lua” och ”Topplua”- nyckelpersoner i ett lyckat projekt

När alla lärare var informerade utsågs en ”Lua” (lokalt Unikum-ansvarig) på varje skola. Dessa Luor fick ingående utbildning i verktyget och fungerar i dag som Unikumexperter på respektive skola. Susann Johansson, Lua på Centralskolan i Falköping, menar att en av fördelarna med att införa systemet på alla skolor samtidigt är att ”det ger en samsyn på bedömning och betygssättning i kommunen”.

Man utsåg även en ”Topplua”, Torbjörn Johansson, som har det övergripande tekniska ansvaret för Unikums verktyg. Hans främsta uppgift är att stötta lärare och rektorer och underlätta deras arbete med Unikum. Torbjörn ser många fördelar med arbetet i Lua-gruppen. ”Det är ett kanongäng där många tycker till och där man underlättar för varandra genom att bolla tankar och idéer”, säger han.Fredrik Åkermark är sammankallande för Lua-gruppen. Tillsammans med Karin Aldén träffar han gruppen regelbundet för att diskutera och hitta lösningar på problem, liksom att utveckla gemensamma mallar för dokumentation och information.

Vi ville ha ett praktiskt säkert och tillgängligt system

Rektorerna positiva till samarbete

En avgörande faktor för projektets framgång var att rektorerna var involverade från början. Rektorerna ser väldigt positivt på det arbete som görs i Lua-gruppen, eftersom det ger dem en gemensam och likvärdig grund att stå på. Deras ansvar är bland annat att, med hjälp av ”sin” Lua, anpassa mallar och matriser till sin organisation.

Vad blev resultatet?

Önskningar uppfylldes

Kommunens önskan om att synliggöra elevernas kunskapsutveckling och att ge dem tydlig återkoppling har slagit in! Deras gemensamma arbete och det digitala verktyget har gett dem ett säkert, praktiskt och tillgängligt system. För att uppfylla kommunens alla önskningar pågår nu arbetet med att förenkla dokumentationsprocessen för alla lärare.

Kunskapsutvecklingen blir central

Verktyget ger en helt annan möjlighet än tidigare att följa en elevs IUP från första terminen och framåt. Elevens utveckling blir central och eftersom mål och återkoppling är tydliga blir det lätt för både lärare, elever och föräldrar att se den formativa bedömningen. Man kan hjälpas åt att se vad som saknas och vad som behöver göras för att nå kunskapskrav.

Tillgängligt och säkert

Eftersom de pedagogiska planeringarna och bedömningsmatriserna alltid är tillgängliga är det också betydligt lättare för eleverna att arbeta med självvärdering och kamratbedömning.

Dokumentationen sparas och samlas på ett säkert ställe. Varje enskild elevs dokumentation kan bara ses av de som har behov av den, det vill säga berörda lärare, eleven själv och hans eller hennes föräldrar.

Likvärdigheten ökar

Lua-gruppens arbete ökar även likvärdigheten i bedömningar och kunskapssyn på de olika skolorna. Karin och Fredrik nämner ännu en fördel, nämligen att det är lättare nu än tidigare att informera om och förankra förändringar i alla skolor samtidigt.

Vilka utmaningar står man nu inför?

Hur kan lärarnas arbete förenklas?

Den nya skollagen och den nya läroplanen innebär nya utmaningar för kommunen. Skolverkets krav på lärarnas dokumentation i skolan har ökat och delar av Lua-gruppen har arbetat med att se hur verktyget kan utnyttjas för att hjälpa lärarna att spara mer tid. Gruppen har tagit fram gemensamma digitala matriser utifrån Lgr-11, där lärarna ska kunna klicka i rutor i stället för att skriva fritext, vilket sparar tid. Både Karin och Fredrik understryker att den pedagogiska tanken måste vara i fokus hela tiden. ”Den återkommande frågan måste vara hur man ska se på lärande och kunskap och vad det är man ska bedöma utifrån styrdokumenten.”, säger Karin.

Hur kan kommunen dra mer nytta av dokumentationen?

Kommunens ambition att utveckla kvaliteten i skolan genom att följa upp kunskapskrav i varje enskilt ämne, stämmer väl överens med Skolverkets krav. Unikums verktyg innehåller all dokumentation som krävs, utmaningen ligger i att hitta ett bra sätt att sammanställa och använda den. På så sätt kan man få en bra bild av varje elev, varje klass och varje skola och verktyget kan bli en god hjälp i kommunens systematiska kvalitetsarbete.

Fakta

Falköping kommun
I januari 2012 hade kommunen 31 657 invånare.I kommunen finns 18 grundskolor och en gymnasieskola. Ambitionen i kommunen är att ha en modern pedagogik med stöd av ny teknik. Läsåret 2012/2013 går 3493 elever i grund- och grundsärskolan och till dera hjälp finns ca 450 lärare.

 

Kontaktperson

Fredrik Åkermark

IKT-strateg Falköpings kommun

fredrik.akermark@falkoping.se

0515 - 88 50 00

 

Vid pennan:

Stina Uddman, www.tydligtext.se

Här berättar användare hur de arbetar och hur de tar hjälp av webbverktygen i lärandet.