Formativ bedömning med Christian Lundahl på Unik Meet

  • För:
  • Alla
  • Planering
Christian Lundahl föreläste om bedömning för lärande i Göteborg

Det tisslas och tasslas när 300 engagerade och intresserade lärare träffades på Unik Meet, #unikmeet, i Göteborg för att nätverka och inspireras runt några av skolans utmaningar kring bedömning och dokumentation. Förväntan är hög och i det fullspäckade programmet utlovas hela 21 spännande seminarier för både förskola och grundskola.

Bedömning för lärande

En av höjdpunkterna är Christian Lundahl, fil dr och docent vid pedagogiska institutionen på Uppsala Universitet. Vi som hade förmånen att få lyssna på hans lysande föreläsning om ”Bedömning för lärande” förstår varför han idag är en väldigt efterfrågad föreläsare inom området.

Bedömning kan leda till skoltrötthet och ointresse för eleverna. Men om man jobbar med bedömning på rätt sätt kan resultatet bli det motsatta. Den nya kursplanen, Lgr11, innehåller mer komplexa mål och därför är det viktigt att man jobbar med många olika typer av bedömning. Har lärare fått rätt eller tillräcklig utbildning kring bedömning? Och hur använder man bedömning för att stimulera lärandet? Det är några av de frågeställningarna som Christian Lundahl tog upp på seminariet.

Formativt fokus i nya läroplanen

I tidigare läroplaner har målstyrning varit ett ledord och fokus har legat på summativ bedömning, en slags slutbedömning som summerar elevens kunskaper. Detta kan vara bra för kontroll och jämförelser men hjälper ju inte eleven framåt i sin utveckling. Betyg är ingen formativ bedömning. I nya läroplanen uppmuntras en mer formativ syn där bedömningen sker i en process medan lärandet pågår. Eleven får hjälp och stöd att komma vidare i sin utveckling och både motivation och intresset för sitt eget lärande ökar. Samtidigt som läraren också får bra återkoppling på hur undervisningen fungerar.

Gemensam policy för bedömning

Rektor är skyldig att se till att det finns en gemensam policy för bedömning på skolan. Men inte så många skolor har det idag. Det är viktigt för en elev att mötas av samma tänk, en klar och genomtänkt strategi genom undervisningen, till exempel kring hur man jobbar med skriftliga omdömen.

Hur jobbar andra skolor med detta?

Hur kan man få till ett arbete med IUP och skriftliga omdömen som hjälper barnen att ”lära sig att lära”, där bedömningen blir en hjälp i elevens lärande framåt? Ett sätt är att man bildar olika arbetsgrupper kring exempelvis bedömningsmatriser, skriftligt omdöme, kunskapskraven eller LPP. En arbetsgrupp där man i en levande process diskuterar och gemensamt tar fram riktlinjer för bedömningsarbetet.
Christian Lundahl har i samarbete med Malin Frykman, projektledare på GR Utbildning startat upp en site på nätet för komptensnätverkande kring bedömning för lärande. Här kan du utbyta erfarenheter med andra skolor hur de jobbar kring bedömning mm  www.bedomningforlarande.se >>

Formativ bedömning i praktiken

Minute by minute, day by day

Det är effektivt för barnet att löpande under lektionstid få små, snabba reflektioner, minute by minute, day by day. Formativ bedömning i praktiken innebär att man synliggör lärandet genom att stanna upp, fundera på varför det blev så här, hur kan vi hjälpa till samt förklarar och återkopplar på ett sätt som gör att eleven kommer vidare. Reflektionen och den direkta återkopplingen är den bästa formativa bedömningen.

75% modellen är effektiv

Viktigt är också att återkopplingen kommer i ett läge då det fortfarande finns tid kvar att utveckla, korrigera och träna. Ganska vanligt är att man har ett slutprov som det sista man gör i ett arbetsområde. Men då missar man hela den viktiga feedback-loopen där barnen hinner träna och göra om på nytt utifrån den reflektion de fått, innan man brakar vidare in på nästa arbetsområde.

Så ha hellre ”75 %-prov” innan arbetsområdet eller terminen är helt slut. Då finns en chans att prata igenom, hinna förbättra och vidareutveckla och därmed ökar också chansen till ett bättre resultat.

Mindre fakta och mer förmåga

En vanlig upplevelse bland många elever är att de känner sig besvikna på sig själva även om de har bara några fel på provet. Detta kan leda till sämre självkänsla eftersom eleven i dessa fall förväntas ha alla rätt. Det blir lätt för mycket fokus på prestationen istället för lärande-processen. Poängsättning på prov visar sig oftast ha en negativ påverkan. Många föräldrar förstärker tyvärr också detta genom att de också fokuserar mest på felen. Bättre vore istället att prata med barnet om vad du lärt dig, vad betyder det, hur kan du använda det, vad behöver du träna på o s v.

Arbetsmarknaden kräver mer action i höger hjärnhalva

Förr var poängprov som mätmetod viktig eftersom målet då var att lära eleverna fakta. Idag lyfts andra kompetenser fram som viktiga för det kommande arbetslivet exempelvis förmågan att lösa problem, samarbeta, analysera, jämföra osv. Ganska komplexa förmågor som kräver mycket action från högra hjärnhalvan. Men hur kan vi bedöma förmågorna?? Poängprov kan inte matcha det behovet. Skolan har en tuff uppgift att hitta lärprocesser med bedömning & motivation som tilltalar högre hjärnhalva mer.

Ge en lagom stor utmaning

Det är av stor vikt att främja självständighet och hitta egna motiv till lärande. Utmaningarna bör vara lagom svåra, inte för lätta, inte för svåra. Men lite svårare än vad man oftast själv tror man klarar av. Det gäller att stärka eleven och ge tydlig återkoppling som går att ta med in nästa nivå eller uppgift. På så sätt blir det en positiv utvecklande spiral för eleven.
Genom att förstärka och bekräfta det man lärt sig, få feedback och en chans att träna på det in i nästa utmaning är ett exempel på hur man kan arbeta formativt. Det handlar om att hitta naturliga utmaningar i svårtighets-utvecklingen för varje barn. Inre motivation behövs för att skapa lust att lära. När man jobbar formativt med att löpande reflektera över sin utveckling är det också lättare att visa barnet sitt lärande; ”Titta, du har lärt dig detta”. Det ger en stärkt självkänsla och stärkt i ryggen blir det enklare att ta sig an nästa utmaning. Undersökningar visar att elever som får chansen att arbeta vidare på sitt arbete utifrån feedback presterar i slutänden ett mycket bättre resultat. Karmrat-feedback påverkar också resultatet positivt för alla elever.

Effektiva klassrumsaktiviteter

Det finns många olika sätt att synliggöra lärandet i klassrummet. Genom att använda olika IT -verktyg hjälper det eleven att göra skolarbetet mer verkligt. För många elever är det ju idag både naturligt och motiverade om deras arbete syns och delas med en bredare publik. Många arbetar på ett effektivt sätt med exempelvis Google docs som arbetsverktyg med texter. Texterna kan utvecklas genom en kombination av att ta hjälp andra kamrater, hela klassen och även läraren som alla ger löpande och direkt feedback i Google docs.

”No hands up”

”No hands up” är också en bra metod där man helt enkelt slutar med traditionell handuppräckning. Ungefär 20% räcker ändå aldrig upp handen och för dessa elever blir det ännu svårare att hänga med och dessutom hålla hjärnan aktiv. Bättre istället att jobba systematiskt eller slumpmässigt med vem som svarar. Det är ett sätt att få alla att synas och precis just det handlar formativ bedömning om. Få syn på alla elever så mycket som möjligt och hjälpa dom vidare utan att ha känslan av att bli bedömd eller betygsatt hela tiden.

Bra feedback är avgörande

4 steg till bättre feedback

Att ge feedback är helt avgörande för att få till en bra formativ process. Men det gäller också att ge feedbacken på rätt sätt. Här är en användbar 4 stegs-modell:
1/ Förklara målet
2/ Prata om var eleven befinner sig
3/ Som lärare reflektera över varför eleven befinner sig här? Är det något jag kan ändra på i min undervisning?
4/ Vägvisare. Ge konkreta förslag på en väg framåt för eleven. Vad behöver man förbättra och varför.
Vägvisaren är det som ensamt ger bästa effekt men allra bäst är att arbeta med alla 4 stegen.

Tidsbesparande, kvalitetshöjande och roligare!

Men hur ska man hinna med att ge feedback på allt? Här gäller det se över antalet uppgifter som verkligen behövs bedömas. Bättre att ha färre uppgifter och därmed kunna ge riktigt bra feedback och bedöma enbart dessa fullt ut istället. Ett annat effektivt arbetssätt är att aktivera eleverna som en en viktigt lärarresurs.

I en klass är det vanligt att det finns några övergripande saker som många av eleverna brottas med. Därför kan också en stor del av återkoppling och bedömningen ske mer kollektivt och en mindre del kan vara individuellt. På så sätt spar man tid! Bra även för föräldrar att se sitt barn i ett större sammanhang, ”Så här ligger ditt barn och 1/3 del av klassen till och behöver jobba med…”. Sedan göra en mindre omfattande individuell återkoppling på slutet.

Formativ bedömning ger ofta mer tid över i slutändan för lärarna när eleverna blir mer självständiga och arbetar med ex kamratbedömning. Dessutom upplever många elever det mycket roligare när de får arbeta formativt med att reflektera över både sitt och klasskamraternas lärande. Resultatet blir dessutom blir resultatet ofta mycket bättre i slutänden.

Summerat av: Camilla Hagblom, Unikum camilla.hagblom@unikum.net

En av hundratals lyckligt lottade som hade förmånen att få lyssna på Christian Lundahl på Unik Meet i Göteborg 18 april 2012.